Persedelvård

Jag hör till den (lilla) skara som gillar att putsa träns. Här om kvällen satt jag på golvet framför TV:n med fyra träns och lika många grimmor som putsades blanka. Till vardags använder jag alltid läderträns, på tävling blir det mest biotane. Mitt intresse för läder gjorde att jag för sisådär 15 år sedan gick en läderhantverksutbildning på Strömsholm. Utbildningen som varade ett halvår innehöll det mesta man behöver veta för att kunna sy sina egna träns och saker. Man kan däremot absolut inte kalla sig för sadelmakare, det kräver en utbildning under flera år och med gesällprov mm. Jag har ett antal handsydda träns, grimmor, sadelgjordar och faktiskt också en jättefin loksele som jag har gjort själv.
Att vara intresserad av läder och utrustning var inte heller någon nackdel när jag praktiserade på hovstallet under högstadiet. I praktikantuppgifterna låg att putsa ett stort antal seldon efter dagens träningspass.

Jag ska nu dela med mig av hur jag sköter mina träns för att få dem att hålla i långt mer än 15 år. Efter den dagliga ridturen gör jag oftast ingenting men om tränset är mycket smutsigt kan jag putsa av det med en fuktig trasa. Jag är inte förtjust i de där burkarna med fett som "både rengör och smörjer" min teori är att om man tar fett på smutsigt läder så stänger man in smutsen i porerna.
Några gånger per år så tar jag i sär alla delar av tränset för rengöring. Att ta isär är viktigt eftersom smuts ofta finns just runt spännena man använder ofta. Jag rengör med en mjuk svamp med ljummet vatten och sadeltvål eller vanlig såpa. På hovstallet använde man vanlig flytande tvål direkt i tvättvattnet. När lädret är tvättat med svamben torkar jag av med en torr trasa. Innan lädret har torkat helt så återfettar jag med antingen läderolja eller läderfett, gärna med bivax. Jag använder aldrig olja på sadlar eller stigläder eftersom de kan töja sig för mycket. Undantaget är helt nya stigläder som jag tycker mår bra av en skvätt olja.

Sköter du dina träns så här så går de aldrig sönder så att du får köpa nya.
Kaabas vardagsgrimma av läder fick jag i födelsedagspresent av min pappa 1988 till en häst som heter Katariina, då var Kaaba inte ens född.