I julklapp för två år sedan fick jag vattenkoppar. Perfekt present för en småbarnsförälder som behöver underlätta vardagen. Vattenslangen var redan framdragen till boxarna, saknades gjorde bara kopplingarna mellan slang och kopp. Det kan låta som en bagatell men för mej som inte är inne i VVS branchen är det lite svårt att bara köpa två stycken "vet inte vad". Beväpnad med en vattenkopp lyckades jag efter misslyckade försök i fyra butiker få rätt hjälp av kunnig personal i Comfortbutiken. Jag blev 230 kr fattigare och två anslutningar rikare.
Väl hemma OFFRADE jag dagens ridning för att sätta upp vattenkoppar. Lite trixit var det, jag hade behövt en ihållare. Till slut när klockan slog 21 satt vattenkopparna snyggt på väggen och slangen var ansluten. Jag kände båpde lycka och stolthet. jag funderade en stund över att nu slipper jag bära 15 liter vatten per box och dag, 450 liter till en box på en månad....
Sen drog jag på huvudkranen. Det läckte inte det forsade, jag blev så j-a förbannad. Trots att allt inte var mitt fel.
Nu sitter vattenkopparna där och samlar damm. PAPPA - jag behöver dej.
Den första september 2004 tillträdde jag och min man på den lilla gården i Björklinge socken i Uppland. Vi var nu ägare till ett bostadshus från 1929, ett brygghus från 1901, en loge och äldre ladugård i vinkel, ett "åsnehus" samt tillhörande 11 äppelträd, körsbärslund, plommonlund, bärbuskar och ca 8 hektar åkermark. Jag arbetar sedan 1991 som bebyggelseantikvarie. Här skriver jag om byggnadsvård, byggnadsrestaurering och om att omsätta teori till praktik.
måndag 12 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Några gamla ordstäv till tröst:
SvaraRaderaHellre en hink om dagen än tio liter i boxen!
Man ska inte gå över ån efter vatten!
Det löser sig, sa han som sket i vasken!
En rörmokare är inte så dum att hålla i handen!
Den som häller ut är inte heller inne!
Duger det med svärfar så kommer jag fortare än Avestaforsen.
Det man undrar nu är: hur klarade farsorna jobbet??
SvaraRadera