onsdag 5 september 2012

Naturen till låns

Det började skymma.  Det tog några sekunder innan jag förstod vad som sprang framför oss på stigen. Var det en annan ryttare eller en stor hund? Inte förrän älgmamman klev ut framför oss förstod jag att det var kalven vi jagat i galopp. Elettra och jag stannade. Älgkon tog sin kalv åt sidan. Hon gömde hela sin stora kropp bakom en tall. Ljudlöst skrittade vi förbi.

Hon såg på mej, jag såg på henne. Vi hade en tyst överenskommele, vi såg inte varandra.

2 kommentarer:

  1. Waoh, nästan som en haiku-dikt! Du borde skriva poesi!
    Sven

    SvaraRadera