Balkong

Sommarens stora projekt har varit balkong. Sedan vi köpte huset för sju år sedan har vi fått leva med en balkongdörr ut i vida världen. Inte praktiskt och inte barnvänligt. Balkongen ses på långt håll och är det första intrycket man får av huset. Vi tittade på en hel del färdiga balkongräcken, och på bilder. Vi är mycket nöjda med resultatet. Balkongen ger ett intryck av broderi. Och i framtiden, när mina drömmar om en faluröd fasad och ett riktigt tegeltak har slagit in så kommer balkongen att te sig ännu bättre. Staketspjälorna till balkongen fick vi genom att låta ett lokalt snickeri i byn såga ut spjälorna utifrån en mall. Inspiration till balkongens utseende hittade vi från en bild av Disponent villan på Gullholmen, ni hittar bilden på www.voldstedlund.se

En överflödig dörr blev skafferi

Två dörrar in till köket behövdes inte, det blev "krockar" i dörrarna och svårt att möblera i hallen. Dörrarna har varit täckta med masonit som jag har tagit bort.
Dörrarna målades med vanlig vit linoljefärg.

På dörren som blev överflödig tog vi bort dörrhandtaget och byggde för den med hyllor. Dörren är inte igenspikad och åtgärden är helt reversibel. På andra sidan dörren står en garderob så risken att någon råkar gå rakt in i vårt skafferi är minimal.

Val av takfärg

Jag har prövat lite olika sorters färg på våra tak. Vi har pappspända tak, gamla pärlsponttak och nya tak med pärlspont. Ett av pärlsponttaken målade jag med linoljefärg. Det blev lite för blankt för min smak. När det var dags att måla papptaket funderade jag länge på färg. Det var tidigare limfärgsmålat och delvis målat med någon modernare variant. Jag tvättade ner så mycket som gick av limfärgen och kunde även skrapa försiktigt med en spackel. Taket målade jag sedan med Emulsionsfärg från Wibo. Färgen är baserad på vatten, linolja och cellulosalim. Den är vattenspädbar och fri från lösningsmedel. Jag tycker att färgen är lätt att måla med. PÅ papptaket mlade jag med rulle och på sponttaket med pensel. Penseln tvättar man i vatten.
Ytan blir så där äggskalsmatt och fin som jag vill ha den.
Färgen finns på www.kulturfarg.se

Här rivs träfiberskivorna med plastmattan bort. Plattorna var i gott skick. Gullfibern bakom däremot var svart av mögel. Grunden är torr och fin men reglarna behöver kompletteras för att få ett avstånd på 30 cm.

Ett huvudbry att lösa var ventilationen, planen var att göra en låda genom yttre och inre halen för att nå en yttervägg. Men vid rivning av det som liknade en garderob bakom toaletten stötte vi på en ledig kanal i skorstenen. Sotaren besiktigade den tomma kanalen och godkände den för att använda en Pax-fläkt i. Nu får vi ventilation mitt i duchen där det behövs som mest.

Nytt WC- en dröm som vaknar

WC och dusch på nedervåningen byggdes in i en del av hallen i början av 1980-talet. Det var ofta så man gjorde i hus som inte planerades för våtutrymmen från början, man tog en del av et annat rum. Toalettrummet var inte bara gammalt och slitet utan saknade ventilation samt hade hål i plastmattan och en unken lukt i väggarna. Trots att vi inte har använt duschen eller tillfört fukt på fem år så blev vi inte av med den unkna lukten. Utrymmet var också dåligt disponerat. Bakom toaletten fanns en konstig yta där antagligen en gammal värmepanna har funnits. Det utrymmet har använts för att klämma in en varmvattenberedare, en hydropress och en vattenrenare. Genom att installera jordvärme i huset fick vi varmvatten på nytt ställe och i stallet satte vi in en ordentlig hydrofor. Detta frigjorde utrymme bakom toaletten.

Planen är att riva ut allt gammalt material ner till timmerstomme / regelvägg och se att materialet är fritt från röta. Isolera golvet med ekofiber samt installera rör för vattenburen golvvärme. Dessa moment gör vi själva. Resterande arbete med nya rördragningar, uppbyggnad av väggar och tätskikt, el, kakling mm görs av en firma. Dörren till toaletten, som är den enda av två dörrar i huset som ej är original 1920-tal, ska bytas ut. Jag har köpt en begagnad originaldörr med glas som ska ersätta den gamla.

Sprätthöns

Jag hade Hedemorahöns och en tupp fram tills för några veckor sedan då en av hönorna försvann spårlöst. Just den där svarta hönan med lite brun krage runt huvudet brukade bete sig lite märkligt. På något vis hittade hon ett hål i hönsgården, trots att det är nät runt om som är nedgrävt. Varje dag gick hon och vankade utanför hönsgården och ville bli insläppt. Hon höll sig inne fram tills nästa dag då hon åter rymde. Fram tills en dag för några veckor sedan, närmare bestämt tre, då hon försvann. Räven tänkte jag, vi har fått höns och ankor uppätna förut av det lilla söta djuret. Men icke. I går var Anders och jag var för sig på besök i naturen norr om gården. På hemvägen råkade Anders se den svarta hönan, på kullen bakom stallet. Han såg också en liten gul kyckling som sprang in under sin mammas vingar. Tio minuter senare kom jag ridandes förbi och hade då svårt att missa hönan som gick på vägen med vad jag upplevde som ett myller av kycklingar. Snabb avsadling av hästen och hämtning av en kartong. Anders jag och barnen begav oss av för att hämta hem hönan och sätta kycklingarna i säkerhet från rovfåglar, rävar, katter bilar och hela den grymma verkligheten. På platsen där jag bara några minuter tidigare sett ett myller av kycklingar med tillhörande höna var det nu tomt. Vi frågade oss, hur långt kan en hönsfamilj förflytta sig och hur fort?



Vi började leta. Efter en stund hittade Anders hönan på en liten kulle, framför en sten och under långt gräs men bara tre meter från stora vägen. Några kycklingar avslöjade hon inte. Vi bestämde oss för att jag skulle lyfta hönan ner i kartongen och försöka "skyffla"med småttingarna. Flera kycklingar landade i kartongen men fyra sprang åt fel håll, mot brädhögar och stenrösen. Två infångades, två kvar. Vi satte hönan och de nu infångade kycklingarna i en stor bur och lämnade platsen. Planen var att hönan skulle locka till sig kycklingarna som var små nog att ta sig in genom gallret. Planen lyckades. Men hur många kycklingar tror ni att vi fick med oss hem? Betänk att en höna lägger ett ägg om dagen och bygger upp ett bo innan hon börjar ruva. Hönan måste få plats att värma alla äggen så att inga ruttnar. Äggen ska också klara sig från skator och rovfåglar under tiden som de ligger oskyddade från hönan.

Gissa antalet kycklingar!

Så här började det

De härliga bilderna kommer från en inventering som Upplandsmuseet gjorde 1982. Den första september tolv år senare tillträdde jag och min man på den lilla gården i Björklinge socken i Uppland. Vi var nu ägare till ett bostadshus från 1929, ett brygghus från 1901, en loge och äldre ladugård i vinkel, ett "garage" även kallat åsnehus samt tillhörande 11 äppelträd, körsbärslund, plommonlund, bärbuskar och ca 8 hektar åkermark.




Allt var inte perfekt men det fanns fördelar:

• Huset har WC



• Huset är stort med 160 kvadratmeter



• Tillräcklig areal för mina hästar



• En frisk och bra timmerstomme



• Helt tak



• Ny panel på huset



• Bra borrad vattenbrunn



• Fasaden var målad med slamfärg



• Fönstren är hela



• Många eldstäder



• Bevarade spegeldörrar invändigt



• Trevligt läge i landskapet



• Bra planlösning

Det fanns även nackdelar:

• Ett utdömt dusch och WC på nedervåningen



• WC saknas på övervåningen



• Gammal varmvattenberedare på 30 liter



• Isolering saknas i golven



• Värmesystem saknas



• Eldningsförbud i eldstäderna


• Stall saknas



• Brun opassande kulör på huset



• Opassande plåttak



• Ny fönster med annat format och indelning än ursprungligt

Fördelarna vägde över och gården blev vår. Nu flera år senare har vi systematiskt betat av flera av punkterna på minus listan och flera kvarstår. Genom att berätta om hur vi har tänkt och gjort kan jag kanske inspirera andra.