Kartöverlägg med storskifteskarta

Jag roade mej lite i photoshop med att göra ett enkelt kartöverlägg med 1765 storskifteskarta och dagens ekonomiska karta. Ett kartöverlägg kan man använda sig av för att se vilka historiska spår som är synliga i dagens landskap. Här kan man enkelt se att vägen har kvar sin struktur, vägen gick tidigare runt en liten höjd, numera skär vägen rakt igenom den bergsknallen. Läget för våran gård var bebyggt 1765. Vårat boningshus ligger ovanför bokstaven y i ordet Forsby på kartan. 1765 var det åker på den platsen. På platsen för ladugården däremot fanns det en kringbygd gård.

Det finns ett flertal kartprogram som är utformade för kartöverlägg. Med detta vill jag visa att man med vanligt photoshop och funktionen ändra opacitet kan göra kartöverlägg för hemmabruk.

Förändrad landskapsbild

På gården fanns förr tre björkar. Träden lär vara planterade runt 1901 men har nu drabbats av röta. Vi ville ta ner dem själva innan de ramlade ner okontrollerat. Två duktiga yrkesmän hjälpte till med hantverket. Johannes stod
på marken och Mats klättrade i träden och tog ner grenar uppifrån.

Geometrisk avmätning av Forsby 1694

Den äldsta kartan som jag har hittat från Forsby är en Geometrisk avmätning från 1694. Hela landet kartaldes systematiskt under 1600-talet, vilket bland annat drevs på av att statlig lantmäteriverksamhet bildades. Ibland karterades en hel socken eller by men ibland enbart en viss hemmanstyp ex prästgårdar.

Vilken information kan man då få av en sådan karta?

Först och främst kan vi se att det vid tiden fanns fyra gårdar i byn

Byn gränsade då liksom nu till Axlunda by i väster och Närlinge by i öster. I söder avgränsas byn av en å och Brunnby by.

En geometrisk avmätning säger mycket om markens beskaffenhet. Marken ungefär där vår gård nu är belägen betecknas såsom god lergjord, i söder mot ån  och närmast Närlinge finns grusjord och längst i norr finns mojord.

Åkermarken brukas som tvåskifte, det ser man genom att hälften av marken är gul och betecknas med ett B, hälften är grå och betecknas A. Tvåskiftes bruk innebar at hälften av marken såddes varje år och hälften av marken låg i träda. Marken som låg i träda användes för djuren att gå på som då både gödslade samt besrbetade ogräs. Varje gård har en del i varje åkerskifte, det finns beskrivet hur stor del varje gård har i varje skifte. Byområdet är inhägnat med gärdesgård och de två områdena med åker A och B är inhägnade som två separata fållor, detta för att djuren ska kunna hållas på utmarken i skogen eller på trädan men ej i byn där kålgårdar mm måste hållas skyddade från djuren.

Alla gårdar har rätt till var sin del i varje äng. Ängen har olika avkastning och det bedöms i antal lass per tunnland. Lilla ängen C ger 1 lass hårdvall, skogsängen eller ladängarna D ger 3 lass starrhö och byängen E ger 2 lass starrhö.

Skogen till denna by finns i norr intill allmänningen och består av medelmåttig gran och tallskog.

Avmätningen genomfördes i september och october 1694 av Petro Elvio.

Hur ser det ut idag?

Det mesta av ängsmarken är uppodlat till åkermark, det mesta av åkermarken är fortfarande åker. Byn ligger kvar med sin kärna på samma plats, mycket av vägstrukturen finns kvar. Över 300 år har gått men mycket är sig likt i strukturen.

Vad vi inte kan utläsa på denna karta är bebyggelsens struktur, de fyra små husen är endast symboler för att det fins fyra gårdar, inte att det ligger fyra hus på en rad. Vill man få upplysningar om bebygelse så är storskifteskartor ett bättre val.