Den äldsta kartan som jag har hittat från Forsby är en Geometrisk avmätning från 1694. Hela landet kartaldes systematiskt under 1600-talet, vilket bland annat drevs på av att statlig lantmäteriverksamhet bildades. Ibland karterades en hel socken eller by men ibland enbart en viss hemmanstyp ex prästgårdar.
Vilken information kan man då få av en sådan karta?
Först och främst kan vi se att det vid tiden fanns fyra gårdar i byn
Byn gränsade då liksom nu till Axlunda by i väster och Närlinge by i öster. I söder avgränsas byn av en å och Brunnby by.
En geometrisk avmätning säger mycket om markens beskaffenhet. Marken ungefär där vår gård nu är belägen betecknas såsom god lergjord, i söder mot ån och närmast Närlinge finns grusjord och längst i norr finns mojord.
Åkermarken brukas som tvåskifte, det ser man genom att hälften av marken är gul och betecknas med ett B, hälften är grå och betecknas A. Tvåskiftes bruk innebar at hälften av marken såddes varje år och hälften av marken låg i träda. Marken som låg i träda användes för djuren att gå på som då både gödslade samt besrbetade ogräs. Varje gård har en del i varje åkerskifte, det finns beskrivet hur stor del varje gård har i varje skifte. Byområdet är inhägnat med gärdesgård och de två områdena med åker A och B är inhägnade som två separata fållor, detta för att djuren ska kunna hållas på utmarken i skogen eller på trädan men ej i byn där kålgårdar mm måste hållas skyddade från djuren.
Alla gårdar har rätt till var sin del i varje äng. Ängen har olika avkastning och det bedöms i antal lass per tunnland. Lilla ängen C ger 1 lass hårdvall, skogsängen eller ladängarna D ger 3 lass starrhö och byängen E ger 2 lass starrhö.
Skogen till denna by finns i norr intill allmänningen och består av medelmåttig gran och tallskog.
Avmätningen genomfördes i september och october 1694 av Petro Elvio.
Hur ser det ut idag?
Det mesta av ängsmarken är uppodlat till åkermark, det mesta av åkermarken är fortfarande åker. Byn ligger kvar med sin kärna på samma plats, mycket av vägstrukturen finns kvar. Över 300 år har gått men mycket är sig likt i strukturen.
Vad vi inte kan utläsa på denna karta är bebyggelsens struktur, de fyra små husen är endast symboler för att det fins fyra gårdar, inte att det ligger fyra hus på en rad. Vill man få upplysningar om bebygelse så är storskifteskartor ett bättre val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar